|
AKTIVITETERNA
BÖRJAR
UPP
Den 1 januari 1967 upptogs
Hisingens AIK som medlem i Svenska
Brottningsförbundet.
Det innebär att klubben i år hunnit bli 32 år.
Sture Soneryd, en brottningsintresserad föreståndare vid
Jättestens
Ungdomsgård, var nog den som fick den första idén till en
Brottningsklubb på Hisingen.
Han hade vid flera tillfällen haft brottningsuppvisning vid
ungdoms-
gården av ett antal aktiva från Nylöse Brottarklubb. Efter en
sådan
uppvisning frågade Sture om inte brottarna kunde tänka sig att
lära Hisingsungdomarna lite om brottning.
Ifall lokalfrågan kunde lösas, så var brottarna villiga att
hjälpa till.
Sture lyckades ordna en källarlokal i Krokängsparken vid
Eriksberg.
Kungälvs Brottarklubb hade en matta 6x6 meter, som man fick
låna,
och träningen kunde sålunda påbörjas. Detta var i augusti
1966.
Med den explosionsartade start, som träningen fick, så skulle
det visa sig
ganska snart att lokalen var för liten. Inga andra alternativ
fanns, så det fick gå,
trots problemen. Detta hände alltså innan klubben ens bildats!
Med detta stora intresse, så blev ju bildandet ett måste.
Man sammankallade dom intresserade och utsåg den första
styrelsen, som
fick följande utseende:
Ordförande Åke Bohlin
Sekreterare K-G Karlsson
Kassör Leif Sjöberg
Ledamot Lars Abrahamsson
SNUSDOSEMÄRKET
UPP
En klubb måste ju ha ett namn också. Eftersom KG
Carlsson och några
till, sysslade med tyngdlyftning, så var inte
klubben enbart en brottningsklubb.
Man beslöt därför att föreningens namn skulle vara Hisingens
Atlet och Idrottsklubb.
I förkortad version HAIK.
Klubbens färger skulle vara marinblå och AIK-gult. En
identifikation,
ett klubbemblem måste ju också fram. Inte det allra lättaste
att hitta på.
Ett ljushuvud, troligen Leif Sjöberg, tog fram ett för en
brottare viktigt attribut.
SNUSDOSAN! Med dosan som mall ritades en cirkel på ett papper.
I denna
cirkel ritade man en skivstång, som skulle symbolisera
tyngdlyftningen.
Skivstången utfördes så att man i dess form kunde urskilja ett
H, som skulle
stå för Hisingen. Inne i H:et placerades bokstäverna AIK, med
A:et ovanför stången och IK under densamma.
Därmed var klubbmärket skapat. Fortfarande är "snusdosemärket"
med någon justering den aktuella HAIK-symbolen.
NYA LOKALER
UPP
Medlemskap i SBF söktes och som tidigare nämnts, den 1 januari
1967
erhölls detta medlemskap. Redan under första verksamhetsåret
fick HAIK
flytta in i nya lokaler. Det var den nybyggda ungdomsgården
Vårvinden
i Länsmansgården som man blev erbjuden att träna två dagar i
veckan.
Lyftet från källaren i Krokäng till Vårvinden verkade enorm.
Nya fräscha
lokaler med omklädnings- och duschmöjligheter, som vi inte
tidigare varit
bortskämda med.
Fritid köpte en brottarmatta som vi fick disponera, så nu hade
vi helt plötsligt
två mattor att träna på, men inte ens det räckte.
Hade intresset vid Krokäng varit stort, så var det inget mot
det som blev nu.
I detta bostadsområde formligen kryllade det av unga grabbar,
och alla ville
lära sig att brottas.
TRÄNARE OCH LEDARE
UPP
Mängder av frivilliga har under åren ställt upp som tränare
och ledare. Det är
omöjligt att namnge alla, men några måste ändå nämnas.
Framförallt är det Leif Sjöberg och Sonny Jansson, som
förknippas med
träningen bakom alla klubbens framgångar.
Till sin hjälp har dessa haft en hel del hjälptränare. Namn
som man gärna
minns det sammanhanget är Ralf Andersson, Hans Heynemann,
Nils Asp, Gordon Söderström och Nils Ekholm.
Under åttiotalet har Kent Eriksson, Lars Bengtsson och Ronny
Särnblom
tillkommit. Övriga personer som gjort stora insatser för
klubben
är materialförvaltarna Eero Säyläs, Uno Kvarnström och Nisse
Andersson.
Åtskilliga timmar har dessa lagt ner på diverse reparationer
på
iordninghållande av material och lokalutrymmen.
Under nittiotalet
har det tillkommit en ny generation, för att nämna några,
så har Ronny Särnblom, Bosse Elofsson, Claes Hökklo, Mats
Andersson,
Gert Axtelius, Christian Jonsson, Daniel Bjerlemo, Anna
Hillbom
och Conny Järvhäll varit framstående på tränarsidan.
Framstående styrelsemedlem under många år har Dennis Lilia
(slutat) varit,
liksom Tommy Lundkvist och Sonny Jansson som är "still going
strong".
Viktigt för klubben är att Barbro Carén leder
workoutverksamheten
år efter år, med mattorna fulla av damer och några få herrar.
ETT KLANG OCH JUBELÅR
UPP
Jubileumsåret 1977 hände mycket positivt i klubbens historia.
En egen lokal övertogs vid Väderlekstorget. Det var en lokal
som tidigare
använts som bingosalong. Nu skulle det göras om efter våra
behov.
Med många frivilliga arbetstimmar under sommaren, så blev det
klart
till säsongstarten.
Sportsligt blev året klubbens framgångsrikaste hittills.
Hisingens AIK blev det året Svenska och Nordiska mästare i
lagbrottning
för ungdom. Detta året deltog HAIK för första året i
seniorserien.
Trots att dom flesta av deltagarna var ungdomar eller juniorer
så
ville man pröva på seniorlagsbrottning. Och detta gjordes med
fin framgång.
I Div 1 Götaland blev klubben tvåa och i fyrstadsbrottningarna
vann man sin
grupp, F. Givetvis vann pojkarna grupp B i pojkfyrstads och
blev uppflyttade
till den svåraste av alla grupp A.
Inte illa av endast tioårig förening!
DAGS FÖR ELITSERIEN
UPP
Säsongen 1979-80 gjorde man debut i elitserien.
Där fick man möta bl. a. regerande europamästarna Lidköpings
AS. Laget
inrymde storheter som världsmästaren Frank Andersson, Arne
Robertsson,
"Prosten" och "Pompis" Lundell samt Lasse Malmqvist.
Övriga internationella storheter som besökte våra hemmamatcher
i
Vårvinden var Arbogas europamästare Leif Andersson, hans yngre
bror
Roland, dåvarande förbundskaptenen, Jan "Pyrre" Nyberg, som
också
tävlade för Arboga på den tiden.
Andra namn var Gerry Svensson, Chister Gulldén, Frank Steen,
Kauko Navala och åtskilliga fler. Ingen hade räknat med någon
framskjuten
placering för det unga laget och sejouren blev bara ettårig.
Det var en upplevelse enbart att komma så långt, då man aldrig
siktat
på Elitserien.
JUBILEUMSFRAMGÅNGAR
ÄVEN 1987
UPP
Stommen i det framgångsrika laget från 1977, började
under åttiotalets
första hälft att trappa ner på brottningen.
Många hade skaffat familj och tiden räckte inte till för
nationell träning.
Plötsligt var det ont om seniorer och tunga brottare.
Detta till trots har man lyckats att få ihop serie och
fyrstadslag, som
klarat sig bra I konkurrensen. En ny generation har dock tagit
över det
mesta i brottningsväg.
Även dessa har gett HAIK en fin jubileumspresent.
Lagom till 20-årsfirandet vann pojklaget sin grupp i
fyrstadsbrottningarna
och gick till Riksfinal, som avhölls i Västerås.
MILSTOLPAR I KLUBBENS
HISTORIA
UPP TILLÄGG!!!! se 93-99
Klubbens första Svenska mästerskap erövrades av Lars
Bengtsson,
som vann USM i fristil 1974.
Samma år vann Robert Hedström första grek/romerska titeln
genom
att vinna USM i den antika stilen. Robban var den som först
fick
ta på sig landslagsoverallen. 1978 deltog han i junior NM och
junior EM.
Ytterligare två gånger under året deltog han med landslaget,
då i Sovjet
och Tyskland. Lars Kvarnström deltog i en fristilstävling i
Schweiz
med landslaget 1981, han placerade sig på sjätte plats den
gången.
FLER LANDSLAGSMÄN
Övriga som deltagit individuellt med landslaget:
Hans Höynä och Harri Nieminen deltog båda vid Cadet VM i
Stockholm 1980.
Hans blev sexa i fristil och Harri oplacerad i grekisk/romersk
stil.
1983 deltog också Hans Höynä med framgång i ungdoms VM i
Chicago.
Han blev femma i sjuttiokilosklassen i grekisk/romersk stil.
OCH
VÄRLDSMÄSTARE
UPP
Suayip Unsal har representerat Turkiet i Cadet VM.
Även den tävlingen avhölls
i USA och Suayip blev klubbens förste världsmästare.
Anna Lilja blev HAIK:s första kvinnliga mästare när hon vann
Riksmästerskapet
i Klippan 1991.
Lars Kvarnström var först i klubben att avverka ettusen
matcher.
Detta skedde år 1985.
1987 följde Glenn Lindström efter och gjorde samma
presentation.
Dessa är 1000-klubbens hittills enda medlemmar. Alla som utför
denna
prestation erhåller ETTUSENKRONOR, en krona per match.
Knappast
något proffsgage!
FRAMGÅNGAR UNDER NITTIOTALET
En ny generation brottare stod i början av nittiotalet
färdiga att ta över, och
detta med stora framgångar. Charles Rydén och Serkan Erdal
vann var sitt
USM, medan Christian Jonsson och Daniel Bjerlemo tog var sitt
brons
i JSM och Joakim Furublad brons i senior-SM.
De generationer som nu växer fram ser mycket lovande ut, och
2000-talet
kommer med all säkerhet att ge Hisingens AIK ytterligare
SM-medaljer.
Internationella
matcher:
Åbo 1976, Tuurun Toverit - Hisingens AIK 4-11
Utrecht 1979, Der Halter, Utrecht - Hisingens AIK 4-10
Utrecht 1979, Olympica Sport - Hisingens AIK 6-7
MINA
ÅR MED HAIK
UPP
av Leif Sjöberg
Då jag för 32 år sedan var med och bildade
Hisingens AIK, hade jag inte en
aning om vad det skulle föra med sig.
Nu vet jag bättre.
Det skulle komma att betyda nästan allt för mig på min fritid
och delvis
också på arbetstiden.
När man stod och kämpade med stenbumlingarna ute på öarna gick
jobbet
lättare om man tänkte ut vilka killar som skulle vara med i
laget på lördag,
eller hur jag skulle lägga upp kvällens träning.
Det är nästan så att HAIK och brottningen blivit som ett gift
i kroppen på en.
Kan man bli brottningsidiot?
I så fall är jag nog det!
Klubbkänslan är nog det som gjort det mesta för beroendet.
Svordomar och svett
Det är massor av minnen man samlat på sig under åren.
Framförallt är det
minnen av de angenäma slagen.
Även tidigare i källaren på Krokängsparken minns jag idag med
glädje.
Annorlunda var det på den tiden det begavs sig. Trångboddheten
kunde ibland
få stämningen ganska irriterad. Vid dom tillfällena studsade
svordomar,
svett och andra kroppsdofter i en salig blandning mellan
väggarna.
Det blev dock en ganska kort episod i HAIK:s historik. Redan
efter några
månader flyttade vi in i nybyggda, fräscha lokaler i
Länsmansgården och
ungdomsgården där, Vårvinden. Där startade jag min
tränarkarriär.
Först som hjälptränare åt Åke Bohlin. Efter en tid blev jag
huvudansvarig
för träningen, vilket jag sedan varit i över tjugo år.
Positiv inställning
Ibland har det tagit emot och känts jobbigt att hålla på. Men
alla dessa
träningsvilliga och "goa" ungar har sporrat mig att fortsätta
vid sådana
tillfällen. Även föräldrarnas positiva inställning har
bidragit till att man
orkat hålla på under åren. Om jag behövde hjälp med något, så
var det
aldrig några problem. Man ställde upp i alla lägen, dygnet
runt
om så behövdes.
Ett typiskt exempel var VM 1977 och EM 1981. Vid dessa
tillfällen var jag
med i Göteborgs Brottningsförbund, som arrangerade
tävlingarna.
Massor av frivilliga krafter behövdes för att klara av
mästerskapen.
Vid en förfrågan i klubben, så drällde det in frivilliga, som
ville vara med
och hjälpa till. Tio-tolv timmar om dagen i fem dagar,utan
annan ersättning
än 25 kronor per dag i kaffepengar, ställde dessa HAIK-are upp
på.
Det var så typiskt HAIK. Det är den inställningen i klubben
som gjort
att det känts meningsfullt att hålla på, år efter år.
HAIK-stödet
Under tiden på Vårvinden bildades HAIK-stödet. Andemeningen
med denna
supporterklubb var att hjälpa oss ekonomiskt och praktiskt.
Loppmarknader anordnades, där man sålde insamlade prylar, ett
mycket
uppskattat inslag på Vårvinden. Vid tävlingar ordnade man med
serveringar
och sålde lotter. Behållningen gick till brottarna oavkortat.
Man var också
ett moraliskt stöd vid tävlingar. På hemma- och bortaplan var
man med
och hejade fram våra grabbar. Lika populära var
HAIK-supportrarna
överallt. Man skapade stämning i brottarlokalerna.
Egen lokal
1977 fick vi den egna lokalen vid Väderlekstorget. I början
hade vi bara
tillgång till halva lokalen då Kullens BK disponerade den
andra delen.
Kullen byggde så småningom ett eget klubbhus och då fick vi
överta även
den delen.
Mängder av frivilligt arbete har lagts ner för att få lokalen
i det skick
den nu har. Det är bara att hoppas att vi kan behålla lokalen,
i fortsättningen. Höjda hyror gör att det snart är omöjligt
att skaffa pengar
till den delen. Även bidragsminskningar gör det svårt för
idrottsklubbar
att existera i framtiden. Det skulle vara en katastrof om vi
inte kunde klara
av detta i framtiden. Vi får kämpa på och hoppas att vi klarar
det.
Slavdrivare
Det jag helst och bäst minns från de gångna åren är dock
grabbarnas
insatser på tävlingar och på träning.
Om jag tänker efter så var man nog lite av en "slavdrivare"
ibland.
Åtminstone av allt gny och alla "fy fan" man fått höra under
åren,
på träningarna, i lokalen och på träningslägren. Ett som
hedrar
grabbarna är att dom aldrig gav sig, hur jobbigt det än var.
Tydligen satte man en ära i att jag inte skulle knäcka dom.
Man skulle fullfölja.
Och det gjorde man!
Den anda som är ett kännetecken för klubben har visat
resultat.
Framgångarna har avlöst varandra, vilket nedanstående
statistik visar.
Landslagsdebut för HAIK
" Robban" var den som skulle bli klubbens förste
landslagsbrottare. Det var
en något stolt Leif Sjöberg som kunde meddela, att "Robban"
skulle vara
med i Junior NM och Junior EM. Året var 1975.
Gordon och jag tog vårar fruar med och bilade över Uleåborg
för att övervara
tävlingen. Jag hade aldrig tidigare varit i Finland, och blev
smått förälskad
i detta vackra land.
Detta är en av anledningarna till träningslägren, som vi haft
i Åbo hos
våra brottarvänner i Tuurun Toverit. En fin kontakt, som vi
fortfarande
upprätthåller.
En härlig tid
Oavsett, om jag varit beroende av något brottargift
eller ej, så har det varit
ibland lite jobbiga, men stimulerande roliga år.
Jag har fått massor av personliga vänner inte bara i Sverige
utan även runt om i
Europa. Även brottare och föräldrar, som jag troligen aldrig
skulle träffat har
jag nu fått till mina vänner! Alla härliga minne från
tävlingar!
Vet ni vem, som i hård konkurrens med FILA-domare från hela
Europa
TVÅ DAGAR I RAD blev utsedd till BÄSTE DOMARE, i Utrechts
Påskturnering?
Jag vet svaret: - LEIF SJÖBERG!
Det är sådana roliga minnen man erinrar sig och
förhoppningsvis kommer att göra
när man blir äldre och ännu gaggigare. Som jag sa i
inledningen. Jag visste
inte vad framtiden hade att erbjuda när vi bildade Hisingens
AIK. Nu vet jag
bättre. -Det var det mest underbara, som kunde hända mig!
En härlig stimulerande tid, som jag inte skulle vilja vara
utan.
TRE
HAIK-PROFILER
UPP
av Lars Magnusson
LEIF SJÖBERG
Leif var den första person jag kom i kontakt med i Hisingens
AIK.
Via tips från en arbetskamrat, tidigare aktiv i Mölndals BK,
om att brottning
var en fin idrott för min grabb, ringde jag upp Leif.
Hans svar var kort och koncist, ett adelsmärke för Leif.
"Grabben är är
välkommen att komma till lokalen att träna". Som ny i klubben
kände man att
Leif hade pondus och, skulle det visa sig, ta tid att komma in
på livet. Det
märktes att även de aktiva hade respekt för Leif, men
samtidigt klarade han
av att vara kompis med dem. En svår balansgång, som inte alla
klarar av.
Med åren lärde jag mig känna Leif väl och blev god vän med
honom.
Att Leif är en man med massor av "hyss" för sig. lär väl de
flesta känna till
inom HAIK, inte minst de som fyllt jämna år. Naturligtvis har
även jag råkat
ut för detta!
Vid en loppmarknad i början på 80-talet bad Leif mig att öppna
dörren klockan
tio då det var dags att släppa in besökarna, som köade
utanför.
Sagt och gjort! Ovetande om tidigare dylika arrangemang visste
jag inte om vad
som väntade. Jag gjorde som Leif bett mig om.
När jag vred om låset flög dörrarna upp med sådan fart att
jag, genom att i
sista stund kasta mig åt sidan, lyckades rädda mig från att
bli nertrampad av den
framvällande folkmassan. En bit längre bort, i säkerhet, stod
Leif med ett stort
leende över ansiktet, han visste vad som skulle hända.
Få är de som haft en sådan betydelse för en klubb som Leif
Sjöberg, med facit
i hand kan vi idag konstatera detta. Hans arbete har
uppmärksammats av fler,
vilket det finns bevis på hemma i lägenheten i Biskopsgården.
Bl.a. har Lions, GDIF, Sten Magnussons minnesfond visat Leif
sin uppskattning
för vad han åstadkommit inom idrotten.
I en obruten rad av år, sedan 1967 har Leif tillhört Hisingens
AIK:s styrelse,
mestadels som ordförande. Domarrollen och tränarsysslan har
han dock med
all rätt lagt ner numera efter många års arbete.
Leif, som var med och bildade Hisingens AIK kan vara stolt
över det han varit
med om att åstadkomma. Vi står på en stabil grund inför
framtiden, vilket vi
kan tacka våra pionjärer för.
LARS ABRAHAMSSON
Lars Abrahamsson, en av Hisingens AIK:s grundare, har stor del
i att klubben
efter 25 år tillhör en av landets bäst skötta
brottarklubbar med goda framtids-
utsikter.
Mitt första samtal med Lars utspann sig på en gymnastiksbänk i
träningslokalen,
dit Lasse kom och slog sig ner bland oss
brottningsintresserade föräldrar.
Efter en tid vågade jag mig in på kontoret. En plats som
tillhörde Lasses
domäner och dit man inte gav sig utan klartecken.
Ovanstående skedde i slutet av sjuttiotalet, och att Lasse var
en betydande man i
Hisingens AIK förstod man av de aktivas stora aktning för
honom.
Genom åren har Lasse och jag blivit goda vänner. Inte minst av
att vi efter en
tid kom att få en gemensam arbetsplats, Arendalsvarvet.
Lasse har en lång och gedigen bakgrund som brottare och
ledare. Mycket av
detta, om inte allt saknade jag som brottningsintresserad
förälder. Jag
entusiasmerades av Lasse, som gav mig den första lärdomen om
den för mig
främmande sporten, brottning.
Sedan 1967 har "Abris", som Lasse kallas i kamratkretsar,
varit ett tungt namn
i Göteborgs Brottningsförbund, med erfarenhet från såväl EM-
som VM- och
SM-arrangemang. Kommande år (1993) arrangerar GBF Senior-SM i
Göteborg.
Lasse med sina tidigare erfarenheter är en stor tillgång för
arrangörerna. Sin
aktiva brottartid tillhörde Lasse Nylöse ABK. Sedan HAIK:s
bildande har han
tillhört styrelsen under 22 år, för att avgå 1990.
Vid detta tillfälle valdes Lars Abrahamsson av ett enhälligt
årsmöte till
Hisingens AIK:s första Hedersledamot.
Efter att nu har varvat ner sin verksamhet i HAIK har Lasse
fått mera tid att utöva
sina två övriga hobbies, fiske och tjurfäktning. Fisket sker
oftast på den vackert
belägna Strandön utanför Ljungskile, där han i lugn och ro
väntar på öringens hugg.
Intresset för tjurfäktning har gett honom en stor
umgängeskrets som årligen
träffas i Spanien och Sverige.
Det är med stolthet Lasse kan se tillbaka på det han varit med
om att skapa,
HISINGENS AIK.
RAIMO HÖYNÄ
Min första kontakt med Raimo var vid en av HAIK:s
årliga avslutningar.
När jag anlände till lokalen, stod en mängd förväntansfulla
grabbar samlade
framför anslagstavlan i väntan på någons ankomst.
Denne någon visade sig senare vara Raimo.
Då jag vid den tiden inte kände Raimo, var jag frågande inför
alla grabbars
intresse för denna person. Frågan besvarades, då en sen och
jäktad Raimo
anlände till lokalen. Han satte upp en statistiklista, där
alla grabbars matcher
och placeringar under säsongen noterats. Det var denna lista
alla hade
väntat på.
Utöver ansvaret för klubbens statistikföring har Raimo varit
en flitig fotograf,
vilket avspeglar sig i vår fotodokumentation. Han var även
pressansvarig
fram till 1985.
Raimo som hade god kontakt med stadsdelstidningens journalist
Peter
Lindkvist, fick så gott som varje vecka in något om klubben.
Som svar på
arga insändare skrev Peter: "Utrymme ges till den som serverar
oss material
och intressant sådant".
Även med GP Nordvästs Hugo Johansson hade Raimo en fin kontakt
och
även där fick HAIK en fin respons.
Leif "Loket" Olsson hade tydligen också upptäckt Hisingens
AIK:s existens,
troligen på grund av uppmärksamheten i pressen. En dag ringde
han och ville
göra ett reportage i lokala sporten. Raimo ställde upp och det
blev en lång
intervju med Hisingens AIK.
Det är helt klart att uppmärksamheten från massmedia betyder
mycket,
framförallt vid nyrekryteringen, det hade Raimo klart för sig.
Vi fortsätter
nu i samma anda att serva massmedia med material, som dessa
tacksamt
tar emot.
Raimos viktigaste roll inom brottningssporten har dock skett
inom Göteborgs
Brottningsförbund. Vid mitt tillträde i GBF var min önskan att
Raimo skulle
återinträda i förbundet, som han lämnat två år tidigare.
Under denna tid hade ungdomskommittén avsomnat totalt,
förhoppningen var
att han skulle få igång verksamheten igen.
Vid GBF:s årsmöte valdes Raimo in som ordförande, och fick
åter igång
stadslagsverksamheten. Det visade sig också, som jag hoppats,
att Raimo
skulle bli min viktigaste samarbetspartner vid de årliga
iDAG-brottningarna,
som administrativt pågår i fem månader, vilket nog inte så
många vet.
I rollen som ordförande i ungdomskommittén har Raimo haft ett
stort antal
arrangemang på Nordstadstorget, som stadsmatcher uppvisningar,
revyer m.m.
Dessa tillställningar har publikt varit mycket uppskattade.
Hisingens AIK:s första klubbmästare 10 dec 1968
26 kg Bo Andersson
28 kg Sven-Erik Ask
30 kg Jörgen Nilsson
34 kg Stefan Beausang
37 kg Ingemar Adolfsson
52 kg Ulf Bohlin
HAIK-STÖDET
UPP
HAIK-stödet, som bildades 1975, är en skapelse av två
föräldrapar, Gunvor
och Gösta Särnblom samt Gunn och Åke Andersson.
Tanken var att hjälpa HAIK, ekonomiskt och praktiskt i den mån
det var möjligt.
Under åren har det blivit mycket av den varan. Fortfarande
fungerar stödet
med sin verksamhet. vid tävlingar hjälper man till med
servering, lottförsäljning
städning m.m.
Loppmarknader ordnas, där man säljer prylar som under året
insamlats i bostads-
området. Behållningen går oavkortat till moderföreningen i
form av kontanta bidrag
eller inköp av material.
Förutom grundarna har många under åren ställt upp och gjort
massor av
arbete för stödet och HAIK.
Första tio åren vill man gärna nämna personer som Ella och Uno
Kvarnström, Ria Karlsson, Gunilla Furublad, Agneta och Harry
Blackås. Pirko och
Eero Säyläs, liksom Karl-Otto Olsson. Alla har inte tillhört
stödets styrelse, men
skall ändå ihågkommas på allt arbete de utfört, speciellt i
samband med
loppmarknaderna.
NY
STYRELSE
1983 övertog Lars Magnusson ordförandeskapet och en i stora
delar helt ny styrelse bildades Denna styrelse hade under
senaste tio åren fortsatt att
arbeta under samma anda som tidigare årgångar.
.
Även här finns några som bör nämnas för sin ambition och av
sitt intresse för att
alltid ställa upp för stödet.
Förutom Lasse så är hustrun Berit en stor tillgång. Gullis och
Göran Arnoldsson
och Sonja Gunnarsdotter är andra namn som man förknippar med
HAIK-stödet.
Under senare år har bl.a Anette
Folk, Eva Lillehagen, Lotta Jervhäll,
Lilian Andersson fortsatt det viktiga arbete med att hålla
HAIK-stödet
levande.
Lägergårdar
UPP
Föreningen
Föreningen Orrevik
är en paraplyorganisation för 6 olika
ideella föreningar, varav Hisingens AIK är en av dessa
föreningar,med säte
i Göteborg.
Orrevik
är en nedlagd barnkoloni som ligger på Bokenäset, strax efter
Orust tio mil norr om Göteborg, som 1992 tog över för att
drivas i ideell regi.
Huset är 500 kvm stort, där finns 50 bäddar. Tillgång till ett
stort antal
motor- och segelbåtar finns till förfogande.
Syfte och mål med föreningens verksamhet är att ge barn,
ungdomar och
föräldrar rekreationsmöjligheter i en drogfri miljö till
rimliga priser. Att skapa
ett
lägercentrum, kursgård
för olika
föreningar och andra grupper.
Eftersom det är svårt för oss att nå den målgrupp som är i
bäst behov av att få
komma upp till Orrevik, satsade vi på olika projektarbeten
tillsammans med
Ungdomens Hus, ungdomsgårdar och olika föreningar.
I vår förening finns en ambition att
söka förbättra ungdomars livssituation
på olika sätt. Vi vill nå de ungdomar som lever i "riskzonen"
till kriminalitet,
drogberoende eller som genom ett destruktivt beteende lätt tar
till våld,
ofta med rasistiska förtecken.
Våra syften är
- Att stärka självkänslan och se sig
själv i relation till andra ger styrka
att bryta ett destruktivt mönster.
- Att göra ungdomar medvetna om att
kunskap, hänsyn och gemenskap
ger styrka att motstå ett negativt tryck från omgivningen.
- Att ungdomarna själva skall ta tag
i sina liv, förändra sitt beteende och
ta kamp för sin egen och andra ungdomars framtid.
Våra mål är
- Att ungdomarna tillgodogör sig
kunskaperna de får under vistelsen på Orreviks lägergård.
- Att ungdomarna ser sig själva som
resurser och får en positivare bild
av samhället, skolan och föräldrarna.
- Att de nya kunskaperna omsätts
till konstruktiva lösningar som
stödresurser och hjälpare till utsatta kamrater.
Vi var
på god väg att nå våra utsatta mål, då ett flertal
styrelseledamöter och föreningar drog sig ur samarbetet,
vilket gav till resultat att Hisingens AIK
stod ensamma.
Detta gjorde det omöjligt att fortsätta verksamheten på
Orrevik, som tvingades
lägga ner vid årsskiftet 1998-1999.
De anställda som hade lagt ner ett
jättearbete, tvingas sluta, vilket var mycket
hårt för dessa, då de inte hade minskade ambitioner för att
utveckla Orrevik.
Vi fick ett mycket fint ekonomiskt
stöd från Biskopsgårdens SDF och
Lundby SDF, anledningen till nedläggningen var alltså inte för
en gång
skull, dålig ekonomi.
Granåsdamm är
en fritidsstuga som tidigare disponerats av Föreningen
Granåsdamm. Våren 1999 tog Hisingens AIK över ansvaret för
anläggningen.
Huset är byggt i början av 1900 och ligger i Stannum i
utkanten av Vättlefjäll.
10 minuters gångväg från stugan ligger Stora Lövsjön, lämplig
för bad och
kanoting. Anläggningen ligger 1 km söder om Gråbo, med
bussförbindelse
med Göteborg.
Huset rymmer 25 sovplatser (max), ett välutrustat kök och
storstuga med
öppen spis. Duschar (2st.) och T.C (3st.) finns i en separat
byggnad strax
intill huset. Det finns en bollplan i anslutning till huset,
ett antal kanoter och
roddbåtar finns till förfogande för upptäcktsfärder i de
vackra omgivningarna
kring Stora Lövsjön. Sjön inbjuder även till bad och fiske.
Matrummet har plats för 18-20 personer, köket 7-8 platser..
Matrummet är lämpligt för lektioner och grupparbete.
Hisingens AIK:s ambitioner är att bygga in toaletter och
duschar i bonings-
huset för att kunna utnyttja anläggningen optimalt, året runt.
Vi kommer även att handikappsanpassa nedre planet, bygga en
altan och
utöka antalet sängplatser från 22 till 30, detta för att
anpassa oss till
skolans behov.
PROJEKTARBETEN
UPP
Med
våra projekt har vi önskat ge fler boende i Biskopsgården en
chans
att deltaga i vår förening vilket vi tror oss ha lyckats med,
om inte annat
ser vi det på tillströmningen av medlemmar.
Starten blev 1985 då vi
påbörjade ett projektarbete, initierat av Social-
departementet, på temat att intrigera invandrare i samhället.
Resultatet blev en framgång, efter vissa
inledningssvårigheter, till stor
del beroende på kulturskillnader. Vi besökte bl.a.
invandrarradion "Mehreba"
där vi diskuterade vårt projekt i direktsändning och bodde hos
en turkisk familj
i Rinkeby, samt besökte också ett antal invandrarföreningar
för gemensamt
tankeutbyte.
Idag har vi tränare med
turkisk bakgrund, som började i Hisingens AIK vid
6-årsåldern. Deras barn, är nu med i vår verksamhet, liksom
många fler
barn av olika nationaliteter.
Samarbete för vårt Biskopsgården, kallades det projekt vi
genomförde
mellan 1990 och 1993. Projektet var initierat av
Civildepartementet.
Antalet medlemmar har vuxit betydligt under våra olika
projektarbeten,
speciellt, under detta projekt. F.n. är vi c:a 563 medlemmar,
varav brottningen
består av 297 medlemmar.
Medlemsantalet är fördelat
på brottning-, idrottskola-, SIA-, disco-, workout-,
styrke-, samt en boulesektion, varav de fyra sistnämnda
nytillkomna skapelser
genom projektarbetet. Utöver detta har vi nu ansvaret för
lägergården
Granåsdamm samt var delaktiga i den nu nedlagda Lägergården
Orrevik.
Det är glädjande att våra
projektarbeten har uppmärksammats på fler håll, bl.a.
fick vi 1993 LO-stipendiet "väl utfört arbete mot våld och
rasism i samhället".
1999 mottog vi under GT-brottningarna, Folksams stipendie för
"ett brett
socialt arbete".
Placeringar i serien
UPP
|
År |
Division |
Plac. |
|
1977-1978 |
Div 2
Götaland |
2 |
|
1978-1979 |
Div 2
Götaland |
3 |
|
1979-1980 |
Elitserien |
5 |
|
1980-1981 |
Div 1
Götaland |
1 |
|
1981-1982 |
Elitserien |
9 |
|
1982-1983 |
Div 1
Götaland |
1 |
|
1983-1984 |
Div 1
Götaland |
2 |
|
1984-1985 |
Div 1
Götaland |
2 |
|
1985-1986 |
Div 1
Götaland |
5 |
|
1986-1987 |
Div 1
Götaland |
4 |
|
1987-1988 |
Div 1
Götaland |
8 |
|
1988-1989 |
Div 2
Götaland |
3 |
|
1989-1990 |
Div 1
Götaland |
4 |
|
1990-1991 |
Div 1
Götaland |
6 |
|
1991-1992 |
Div 2
Götaland |
4 |
|
1992-1993 |
Div 1
Götaland |
4 |
|
1993 |
Div 3,
Väster |
1 |
SENIORFYRSTAD
UPP
|
År |
A-LAG |
Plac. |
|
1977-1978 |
Grupp F |
1 |
|
1978-1979 |
Grupp E |
1 |
|
1979-1980 |
Grupp D |
2 |
|
1980-1981 |
Grupp D |
2 |
|
1981-1982 |
Grupp C |
2 |
|
1982-1983 |
Grupp C |
1 |
|
1983-1984 |
Grupp B |
3 |
|
1984-1985 |
Grupp C |
2 |
|
1985-1986 |
Grupp C |
4 |
|
1986-1987 |
Grupp D |
3 |
|
1987-1988 |
Grupp D |
3 |
|
1988-1989 |
Grupp E |
1 |
|
1989-1990 |
Grupp D |
4 |
|
1990-1991 |
Grupp E |
3 |
|
1991-1992 |
Grupp E |
4 |
|
1992-1993 |
Grupp F |
1 |
|
1993-1994 |
Grupp E |
2
|
|
1994-1995 |
Grupp E |
1 |
|
1995-1996 |
Grupp D |
1 |
|
|
|
|
|
År
|
B-LAG
|
Plac.
|
|
1982-1983 |
Grupp G |
2 |
|
1983-1984 |
Grupp G |
1 |
|
1984-1985 |
Grupp F |
1 |
|
1985-1986 |
Grupp G |
1 |
|
1986-1987 |
Grupp F |
2 |
|
1987-1988 |
Grupp D |
3 |
|
1988-1989 |
Grupp E |
1 |
POJKFYRSTAD
UPP
|
A-lag |
Grupp |
Plac. |
B-lag |
Grupp |
Plac. |
|
1977-1978 |
B |
1 |
|
|
|
|
1978-1979 |
A |
4 |
|
|
|
|
1979-1980 |
B |
2 |
|
|
|
|
1980-1981 |
B |
2 |
|
|
|
|
1981-1982 |
B |
2 |
|
|
|
|
1983-1984 |
B |
4 |
|
|
|
|
1984-1985 |
C |
1 |
1984-1985 |
D |
2 |
|
1985-1986 |
B |
1 |
1985-1986 |
D |
2 |
|
1986-1987 |
A |
1 |
1986-1987 |
D |
3 |
|
1987-1988 |
A |
1 |
1987-1988 |
D |
2 |
|
1988-1989 |
Arr. |
ej |
|
|
|
|
1989-1990 |
A |
4 |
1989-1990 |
D |
2 |
|
1990-1991 |
B |
1 |
|
|
|
|
1991-1992 |
A |
2 |
|
|
|
|
1992-1993 |
A |
3 |
|
|
|
|
1993-1994 |
B |
2 |
|
|
|
|
1994-1995 |
B |
1 |
|
|
|
|
1995-1996 |
A |
4 |
|
|
|
|
1996-1997 |
Deltog |
EJ |
|
|
|
|
1997-1998 |
C |
4 |
|
|
|
|
1998-1999 |
C |
1 |
|
|
|
POJKSERIEN,
Göteborg
UPP
| År |
Plac |
|
1988-1989 |
2 |
|
1989-1990 |
1 |
|
1990-1991 |
2 |
|
1991-1992 |
1 |
|
1992-1993 |
1 |
|
1993-1994 |
2 |
|
1994-1995 |
4 |
|
1995-1996 |
3 |
|
1996-1997 |
1 |
|
1997-1998 |
2 |
|
1998-1999 |
2 |
ANTAL PLACERINGAR
1967-1999 1/5
UPP
|
Namn |
1:a |
2:a |
3:a |
Totalt |
|
Lars
Kvarnström |
71 |
34 |
27 |
132 |
|
Glenn
Lindström |
71 |
44 |
8 |
123 |
|
Hans Höynä |
59 |
37 |
12 |
108 |
|
Harri
Nieminen |
77 |
10 |
8 |
95 |
|
Suayip
Unsal |
69 |
8 |
18 |
95 |
|
Robert
Hedström |
55 |
28 |
9 |
92 |
|
Dan
Peterson |
42 |
22 |
21 |
83 |
|
Leif
Kvarnström |
45 |
21 |
6 |
72 |
|
Michael
Bjerlemo |
38 |
15 |
18 |
71 |
|
Jukka
Räihä |
27 |
23 |
20 |
70 |
|
Leif
Hedström |
21 |
25 |
24 |
70 |
|
Jari
Högnedahl |
29 |
30 |
9 |
68 |
|
Örjan
Andersson |
28 |
19 |
20 |
68 |
|
Rikard
Furublad |
23 |
21 |
23 |
67 |
|
Torgny
Söderström |
25 |
12 |
24 |
66 |
|
Dannie
Elofsson |
40 |
11 |
11 |
62 |
|
Stellan
Eriksson |
15 |
27 |
12 |
54 |
|
Lars
Bengtsson |
14 |
24 |
16 |
54 |
|
Conny
Magnusson |
15 |
20 |
17 |
52 |
|
Bülent
Solmaz |
29 |
8 |
10 |
47 |
|
Daniel
Bjerlemo |
15 |
16 |
8 |
39 |
|
Kubilay
Özen |
15 |
14 |
8 |
37 |
|
Ronny
Särnblom |
26 |
7 |
1 |
34 |
|
Ufuk Sen |
20 |
8 |
6 |
34 |
|
Nicklas
Möller |
11 |
10 |
13 |
34 |
|
Marko
Hakala |
9 |
17 |
8 |
34 |
|
Jörgen
Nilsson |
11 |
13 |
9 |
33 |
|
Johan
Amnäs |
11 |
11 |
11 |
33 |
|
Lars
Arnoldsson |
8 |
14 |
11 |
33 |
|
Adam
Jervhäll |
23 |
7 |
3 |
33 |
|
Umit Sen |
15 |
8 |
9 |
32 |
|
Serkan
Erdal |
23 |
3 |
5 |
31 |
|
Dennis
Thorstensson |
10 |
12 |
8 |
30 |
|
Thomas
Sundbäck |
13 |
8 |
8 |
29 |
|
Benny
Eriksson |
9 |
9 |
11 |
29 |
|
Jörgen
Höynä |
8 |
8 |
13 |
29 |
|
Dick
Jansson |
2 |
14 |
13 |
29 |
|
Bo
Andersson |
11 |
9 |
8 |
28 |
|
Joakim
Furublad |
4 |
12 |
11 |
27 |
|
Ömer Özen |
6 |
15 |
4 |
25 |
|
Per-Arash
Akbarpour |
20 |
3 |
2 |
25 |
|
Torbjörn
Andersson |
8 |
11 |
4 |
23 |
|
Özkan
Erdal |
8 |
5 |
10 |
23 |
|
Ruben Nilsson |
5 |
11 |
7 |
23 |
|
Patrik
Lilja |
7 |
9 |
5 |
21 |
|
Niklas Folk |
12 |
6 |
3 |
21 |
|
Cemil
Patat |
12 |
6 |
3 |
21 |
|
Tjejerna
kommer
UPP
Hisingens AIK var tidigt
igång med "tjejbrottning", 1990
började tjejerna att komma till vår lokal för att träna
brottning.
1992 arrangerade vi för första gången ESAB-brottningarna, en
tävling enbart för tjejer.
1993 arrangerade vi tjejernas Riksmästerskap, en föregångare
till nuvarande Svenska Mästerskap samt en landskamp mellan
Norge och Sverige på Nordstadstorget.
Redan från början fick vi stora framgångar på tjejsidan,
främst
genom Anna Lilja
och Beata Ericsson som vann både nationella och
internationella
tävlingar. Anna
Lilja fick även ta på sig landslagsdräkten
vid tävling i Frankrike,
där hon kom på en fin andra plats.
Flera av våra tjejer slutade åren 95-96, varför vi
beslöt att uppvakta
Biskopsgårdens skolor med en förfrågan om brottningsuppvisning
på
på gympatimmarna, vilket mottogs mycket positivt av de skolor
vi besökte.
Detta gav till
resultat att vi inom kort hade ett större antal aktiva tjejer,
än någon gång tidigare. Framgångarna lär inte vänta på sig, då
vi
1998 fick två andraplaceringar på GT-brottningarna, detta
genom Josefine
Zackrisson och Cathrine Ericsson.
Vid SM-brottningarna i Sandviken 1999, fick vi våra hittills
främsta placeringar,
genom Pernilla Ericsson som blev Svensk Mästare och
tvillingssystern
Cathrine blev silvermedaljör.
År 2000 kommer
Hisingens AIK att arrangera SM för Damer och KvU, en
tävling vi ser framåt att arrangera.
MÄSTERSKAP FÖR FLICKOR
|
Namn |
Riks-
mäst. |
Danska Mäst. |
SM
KvU |
|
Anna
Lilja |
1,2 |
1 |
|
|
Beata
Eriksson |
2,1 |
|
|
|
Rebecca Carén |
3
|
3 |
|
|
Pernilla Ericsson |
|
|
1 |
|
Cathrine Ericsson |
|
|
2 |
RESULTAT SM
UPP
Följande
placeringar har nåtts av klubbens brottare vid SM:
| |
|
Namn |
USM
Fri |
USM
Grek |
JSM
Fri |
JSM
Grek |
SM
Grek |
SM
Fri |
|
Lars Bengtsson |
1 |
|
3,4 |
2,2 |
|
|
|
Ronny Särnblom |
1,3 |
1 |
6 |
|
|
|
|
Robert Hedström |
1 |
3 |
6 |
2,4 |
|
|
|
Leif Kvarnström |
4 |
|
6 |
4,4 |
|
|
|
Lars Kvarnström |
1,3,4,5 |
2,5 |
1,2,4 |
2,4,5 |
|
|
|
Dennis Thortsensson |
3 |
3 |
2 |
2 |
|
|
|
Jörgen Höynä |
4 |
|
|
|
|
|
|
Glenn Lindström |
1,2,5 |
|
2,5,6 |
6 |
|
|
|
Hans Höynä |
4,4,5,6, |
4,5 |
|
|
|
|
|
Jari Högnedahl |
6 |
|
|
|
|
|
|
Rikard Furublad |
6 |
3 |
6 |
|
|
|
|
Harri Nieminen |
1,3,3,6 |
2,3,3 |
|
|
|
|
|
Dan Peterson |
2,3 |
|
|
|
|
|
|
Leif Hedström |
|
|
6 |
|
|
|
|
Torbjörn Andersson |
|
|
4,5 |
|
|
|
|
Rikard Schmidt |
|
|
4 |
|
|
|
|
Johan Amnäs |
6 |
6 |
|
|
5 |
|
|
Örjan Andersson |
3 |
|
|
|
|
|
|
Stefan Malmsten |
|
|
|
6 |
|
|
|
Suayip Unsal |
1,1 |
4 |
2,2 |
1,1 |
5 |
|
|
Conny Magnusson |
2 |
4 |
|
|
|
|
|
Stellan Eriksson |
|
|
|
4 |
|
|
|
Magnus Lilja |
4 |
|
|
|
|
|
|
Joakim Furublad |
|
|
|
|
|
3 |
|
Daniel Bjerlemo |
|
|
|
4 |
3 |
|
|
Serkan Erdal |
1 |
|
|
|
|
|
|
Christian Jonsson |
4 |
|
3 |
|
|
|
|
Charles Rydén |
1 |
3 |
|
|
|
|
ANTAL MATCHER
1967-1999
(1/5)
UPP
|
Lars Kvarnström |
1111 |
|
Glenn Lindström |
1000 |
|
Torgny Söderström |
866 |
|
Robert Hedström |
843 |
|
Hans Höynä |
804 |
|
Jukka Räihä |
742 |
|
Leif Hedström |
649 |
|
Jari Högnedahl |
610 |
|
Leif Kvarnström |
582 |
|
Harri Nieminen |
571 |
|
Rickard Furublad |
560 |
|
Dan
Peterson |
542 |
|
Örjan Andersson |
509 |
|
Stefan Söderström |
482 |
|
Suayip Unsal |
424 |
|
Michael Bjerlemo |
407 |
|
Stellan Eriksson |
405 |
|
Lars Bengtsson |
388 |
|
Daniel Bjerlemo |
388 |
|
Bo
Andersson |
388 |
|
Dick Jansson |
380 |
|
Jörgen Höynä |
371 |
|
Nicklas Möller |
338 |
|
Serkan Erdal |
327 |
|
Dannie
Elofsson |
326 |
|
Lars Arnoldsson |
323 |
|
Umit Sen |
320 |
|
Jörgen Nilsson |
310 |
|
Torbjörn Andersson |
308 |
|
Joakim Furublad |
308 |
|
Johan Amnäs |
278 |
|
Marko Hakala |
270 |
|
Ulf
Bohlin |
268 |
|
Ronny Särnblom |
266 |
|
Ufuk Sen |
263 |
|
Joakim Furublad |
262 |
|
Conny Magnusson |
254 |
|
Thomas Sundbäck |
236 |
|
Jari Säyläs |
234 |
|
Mats Andersson |
226 |
|
Ömer Özen |
211 |
|
Bülent Solmaz |
209 |
|
Kubilay Özen |
208 |
Antal matcher 1967-1999, 31 maj
|
S:a matcher |
Vunna |
Oavgj. |
Förlorade |
1:a |
2:a |
3:a |
|
32648 |
17580 |
48 |
15020 |
1708 |
1251 |
921 |
|
|
|