STARTSIDA | KLUBBEN | HISTORIA | BILDARKIVKONTAKTA | LÄNKAR | GÄSTBOK

Historik

      HISINGENS AIK 1967-1999

    Text och bearbetning: Raimo Höynä, Lars Magnusson 

 

AKTIVITETERNA BÖRJAR  SNUSDOSEMÄRKET
NYA LOKALER  TRÄNARE OCH LEDARE
ETT KLANG OCH JUBELÅR DAGS FÖR ELITSERIEN
JUBILEUMSFRAMGÅNGAR  MILSTOLPAR I KLUBBEN
PLACERINGAR I SERIEN  OCH VÄRLDSMÄSTARE
POJKFYRSTAD HAIK-STÖDET
MINA ÅR MED HAIK SENIORFYRSTAD
ANTAL PLACERINGAR TRE HAIK-PROFILER
ANTAL MATCHER RESULTAT SM
LÄGERGÅRDAR POJKSERIEN
PROJEKTARBETEN TJEJERNA KOMMER
 

AKTIVITETERNA BÖRJAR     UPP
Den 1 januari 1967 upptogs Hisingens AIK som medlem i Svenska
Brottningsförbundet.
Det innebär att klubben i år hunnit bli 32 år.
Sture Soneryd, en brottningsintresserad föreståndare vid Jättestens
Ungdomsgård, var nog den som fick den första idén till en
Brottningsklubb på Hisingen.

Han hade vid flera tillfällen haft brottningsuppvisning vid ungdoms-
gården av ett antal aktiva från Nylöse Brottarklubb. Efter en sådan
uppvisning frågade Sture om inte brottarna kunde tänka sig att
lära Hisingsungdomarna lite om brottning.

Ifall lokalfrågan kunde lösas, så var brottarna villiga att hjälpa till.

Sture lyckades ordna en källarlokal i Krokängsparken vid Eriksberg.

Kungälvs Brottarklubb hade en matta 6x6 meter, som man fick låna,
och träningen kunde sålunda påbörjas. Detta var i augusti 1966.
Med den explosionsartade start, som träningen fick, så skulle det visa sig
ganska snart att lokalen var för liten. Inga andra alternativ fanns, så det fick gå,
trots problemen. Detta hände alltså innan klubben ens bildats!

Med detta stora intresse, så blev ju bildandet ett måste.
Man sammankallade dom intresserade och utsåg den första styrelsen, som
fick följande utseende:

Ordförande Åke Bohlin
Sekreterare K-G Karlsson
Kassör Leif Sjöberg
Ledamot Lars Abrahamsson

SNUSDOSEMÄRKET    UPP
En klubb måste ju ha ett namn också. Eftersom KG Carlsson och några  
till, sysslade med tyngdlyftning, så var inte klubben enbart en brottningsklubb.
Man beslöt därför att föreningens namn skulle vara Hisingens Atlet och Idrottsklubb.
I förkortad version HAIK.
Klubbens färger skulle vara marinblå och AIK-gult. En identifikation,
ett klubbemblem måste ju också fram. Inte det allra lättaste att hitta på.

Ett ljushuvud, troligen Leif Sjöberg, tog fram ett för en brottare viktigt attribut.
SNUSDOSAN! Med dosan som mall ritades en cirkel på ett papper. I denna
cirkel ritade man en skivstång, som skulle symbolisera tyngdlyftningen.
Skivstången utfördes så att man i dess form kunde urskilja ett H, som skulle
stå för Hisingen. Inne i H:et placerades bokstäverna AIK, med 
A:et ovanför stången och IK under densamma.
Därmed var klubbmärket skapat. Fortfarande är "snusdosemärket"
med någon justering den aktuella HAIK-symbolen.

NYA LOKALER   UPP
Medlemskap i SBF söktes och som tidigare nämnts, den 1 januari 1967
erhölls detta medlemskap. Redan under första verksamhetsåret fick HAIK
flytta in i nya lokaler. Det var den nybyggda ungdomsgården Vårvinden
i Länsmansgården som man blev erbjuden att träna två dagar i veckan.

Lyftet från källaren i Krokäng till Vårvinden verkade enorm. Nya fräscha
lokaler med omklädnings- och duschmöjligheter, som vi inte tidigare varit
bortskämda med.
Fritid köpte en brottarmatta som vi fick disponera, så nu hade vi helt plötsligt
två mattor att träna på, men inte ens det räckte.

Hade intresset vid Krokäng varit stort, så var det inget mot det som blev nu.
I detta bostadsområde formligen kryllade det av unga grabbar, och alla ville
lära sig att brottas.

TRÄNARE OCH LEDARE   UPP    
Mängder av frivilliga har under åren ställt upp som tränare och ledare. Det är
omöjligt att namnge alla, men några måste ändå nämnas.
Framförallt är det Leif Sjöberg och Sonny Jansson, som förknippas med
träningen bakom alla klubbens framgångar.
Till sin hjälp har dessa haft en hel del hjälptränare. Namn som man gärna
minns det sammanhanget är Ralf Andersson, Hans Heynemann, 
Nils Asp, Gordon Söderström och Nils Ekholm.

Under åttiotalet har Kent Eriksson, Lars Bengtsson och Ronny Särnblom
tillkommit. Övriga personer som gjort stora insatser för klubben
är materialförvaltarna Eero Säyläs, Uno Kvarnström och Nisse Andersson.
Åtskilliga timmar har dessa lagt ner på diverse reparationer på
iordninghållande av material och lokalutrymmen.

Under nittiotalet har det tillkommit en ny generation, för att nämna några,
så har Ronny Särnblom, Bosse Elofsson, Claes Hökklo, Mats Andersson,
Gert Axtelius, Christian Jonsson, Daniel Bjerlemo, Anna Hillbom
och Conny Järvhäll varit framstående på tränarsidan.
Framstående styrelsemedlem under många år har Dennis Lilia (slutat) varit,
liksom Tommy Lundkvist och Sonny Jansson som är "still going strong". 
Viktigt för klubben är att Barbro Carén leder workoutverksamheten
år efter år, med mattorna fulla av damer och några få herrar.


ETT KLANG OCH JUBELÅR   UPP
Jubileumsåret 1977 hände mycket positivt i klubbens historia.
En egen lokal övertogs vid Väderlekstorget. Det var en lokal som tidigare
använts som bingosalong. Nu skulle det göras om efter våra behov.
Med många frivilliga arbetstimmar under sommaren, så blev det klart
till säsongstarten.
Sportsligt blev året klubbens framgångsrikaste hittills.

Hisingens AIK blev det året Svenska och Nordiska mästare i lagbrottning
för ungdom. Detta året deltog HAIK för första året i seniorserien.
Trots att dom flesta av deltagarna var ungdomar eller juniorer så
ville man pröva på seniorlagsbrottning. Och detta gjordes med fin framgång.
I Div 1 Götaland blev klubben tvåa och i fyrstadsbrottningarna vann man sin
grupp, F. Givetvis vann pojkarna grupp B i pojkfyrstads och blev uppflyttade
till den svåraste av alla grupp A.

Inte illa av endast tioårig förening!

DAGS FÖR ELITSERIEN UPP
Säsongen 1979-80 gjorde man debut i elitserien.
Där fick man möta bl. a. regerande europamästarna Lidköpings AS. Laget
inrymde storheter som världsmästaren Frank Andersson, Arne Robertsson,
"Prosten" och "Pompis" Lundell samt Lasse Malmqvist.
Övriga internationella storheter som besökte våra hemmamatcher i
Vårvinden var Arbogas europamästare Leif Andersson, hans yngre bror
Roland, dåvarande förbundskaptenen, Jan "Pyrre" Nyberg, som också
tävlade för Arboga på den tiden.

Andra namn var Gerry Svensson, Chister Gulldén, Frank Steen,
Kauko Navala och åtskilliga fler. Ingen hade räknat med någon framskjuten
placering för det unga laget och sejouren blev bara ettårig.
 
Det var en upplevelse enbart att komma så långt, då man aldrig siktat
på Elitserien.

JUBILEUMSFRAMGÅNGAR ÄVEN 1987   UPP
Stommen i det framgångsrika laget från 1977, började under åttiotalets
första hälft att trappa ner på brottningen.
Många hade skaffat familj och tiden räckte inte till för nationell träning.
Plötsligt var det ont om seniorer och tunga brottare.
Detta till trots har man lyckats att få ihop serie och fyrstadslag, som
klarat sig bra I konkurrensen. En ny generation har dock tagit över det
mesta i brottningsväg.
Även dessa har gett HAIK en fin jubileumspresent.

Lagom till 20-årsfirandet vann pojklaget sin grupp i fyrstadsbrottningarna
och gick till Riksfinal, som avhölls i Västerås.
 
MILSTOLPAR I KLUBBENS HISTORIA      UPP   TILLÄGG!!!! se 93-99
Klubbens första Svenska mästerskap erövrades av Lars Bengtsson,
som vann USM i fristil 1974.
Samma år vann Robert Hedström första grek/romerska titeln genom
att vinna USM i den antika stilen. Robban var den som först fick
ta på sig landslagsoverallen. 1978 deltog han i junior NM och junior EM.
Ytterligare två gånger under året deltog han med landslaget, då i Sovjet
och Tyskland. Lars Kvarnström deltog i en fristilstävling i Schweiz
med landslaget 1981, han placerade sig på sjätte plats den gången.

FLER LANDSLAGSMÄN   
Övriga som deltagit individuellt med landslaget:
Hans Höynä och Harri Nieminen deltog båda vid Cadet VM i Stockholm 1980.
Hans blev sexa i fristil och Harri oplacerad i grekisk/romersk stil.
1983 deltog också Hans Höynä med framgång i ungdoms VM i Chicago.
Han blev femma i sjuttiokilosklassen i grekisk/romersk stil.

OCH VÄRLDSMÄSTARE    UPP
Suayip Unsal har representerat Turkiet i Cadet VM. Även den tävlingen avhölls
i USA och Suayip blev klubbens förste världsmästare.
Anna Lilja blev HAIK:s första kvinnliga mästare när hon vann Riksmästerskapet
i Klippan 1991.
Lars Kvarnström var först i klubben att avverka ettusen matcher.
Detta skedde år 1985.
1987 följde Glenn Lindström efter och gjorde samma presentation.
Dessa är 1000-klubbens hittills enda medlemmar. Alla som utför denna
prestation erhåller ETTUSENKRONOR, en krona per match. Knappast
något proffsgage!

FRAMGÅNGAR UNDER NITTIOTALET
En ny generation brottare stod i början av nittiotalet färdiga att ta över, och 
detta med stora framgångar. Charles Rydén och Serkan Erdal vann var sitt
USM, medan Christian Jonsson och Daniel Bjerlemo tog var sitt brons
i JSM och Joakim Furublad brons i senior-SM.
De generationer som nu växer fram ser mycket lovande ut, och 2000-talet
kommer med all säkerhet att ge Hisingens AIK ytterligare SM-medaljer.

Internationella matcher:
Åbo 1976, Tuurun Toverit - Hisingens AIK 4-11
Utrecht 1979, Der Halter, Utrecht - Hisingens AIK 4-10
Utrecht 1979, Olympica Sport - Hisingens AIK 6-7

MINA ÅR MED HAIK    UPP
av Leif Sjöberg

Då jag för 32 år sedan var med och bildade Hisingens AIK, hade jag inte en
aning om vad det skulle föra med sig.
Nu vet jag bättre.
Det skulle komma att betyda nästan allt för mig på min fritid och delvis
också på arbetstiden.

När man stod och kämpade med stenbumlingarna ute på öarna gick jobbet
lättare om man tänkte ut vilka killar som skulle vara med i laget på lördag,
eller hur jag skulle lägga upp kvällens träning.
Det är nästan så att HAIK och brottningen blivit som ett gift i kroppen på en.
Kan man bli brottningsidiot?
I så fall är jag nog det!
Klubbkänslan är nog det som gjort det mesta för beroendet.

Svordomar och svett
Det är massor av minnen man samlat på sig under åren. Framförallt är det
minnen av de angenäma slagen.
Även tidigare i källaren på Krokängsparken minns jag idag med glädje.
Annorlunda var det på den tiden det begavs sig. Trångboddheten kunde ibland
få stämningen ganska irriterad. Vid dom tillfällena studsade svordomar,
svett och andra kroppsdofter i en salig blandning mellan väggarna.
Det blev dock en ganska kort episod i HAIK:s historik. Redan efter några
månader flyttade vi in i nybyggda, fräscha lokaler i Länsmansgården och
ungdomsgården där, Vårvinden. Där startade jag min tränarkarriär.
Först som hjälptränare åt Åke Bohlin. Efter en tid blev jag huvudansvarig
för träningen, vilket jag sedan varit i över tjugo år.

Positiv inställning
Ibland har det tagit emot och känts jobbigt att hålla på. Men alla dessa
träningsvilliga och "goa" ungar har sporrat mig att fortsätta vid sådana
tillfällen. Även föräldrarnas positiva inställning har bidragit till att man
orkat hålla på under åren. Om jag behövde hjälp med något, så var det
aldrig några problem. Man ställde upp i alla lägen, dygnet runt
om så behövdes.

Ett typiskt exempel var VM 1977 och EM 1981. Vid dessa tillfällen var jag
med i Göteborgs Brottningsförbund, som arrangerade tävlingarna.
Massor av frivilliga krafter behövdes för att klara av mästerskapen.
Vid en förfrågan i klubben, så drällde det in frivilliga, som ville vara med
och hjälpa till. Tio-tolv timmar om dagen i fem dagar,utan annan ersättning
än 25 kronor per dag i kaffepengar, ställde dessa HAIK-are upp på.

Det var så typiskt HAIK. Det är den inställningen i klubben som gjort
att det känts meningsfullt att hålla på, år efter år.

HAIK-stödet
Under tiden på Vårvinden bildades HAIK-stödet. Andemeningen med denna
supporterklubb var att hjälpa oss ekonomiskt och praktiskt.
Loppmarknader anordnades, där man sålde insamlade prylar, ett mycket
uppskattat inslag på Vårvinden. Vid tävlingar ordnade man med serveringar
och sålde lotter. Behållningen gick till brottarna oavkortat. Man var också
ett moraliskt stöd vid tävlingar. På hemma- och bortaplan var man med
och hejade fram våra grabbar. Lika populära var HAIK-supportrarna
överallt. Man skapade stämning i brottarlokalerna.

Egen lokal
1977 fick vi den egna lokalen vid Väderlekstorget. I början hade vi bara
tillgång till halva lokalen då Kullens BK disponerade den andra delen.
Kullen byggde så småningom ett eget klubbhus och då fick vi överta även
den delen.
Mängder av frivilligt arbete har lagts ner för att få lokalen i det skick
den nu har. Det är bara att hoppas att vi kan behålla lokalen,
i fortsättningen. Höjda hyror gör att det snart är omöjligt att skaffa pengar
till den delen. Även bidragsminskningar gör det svårt för idrottsklubbar
att existera i framtiden. Det skulle vara en katastrof om vi inte kunde klara
av detta i framtiden. Vi får kämpa på och hoppas att vi klarar det.

Slavdrivare
Det jag helst och bäst minns från de gångna åren är dock grabbarnas
insatser på tävlingar och på träning.
Om jag tänker efter så var man nog lite av en "slavdrivare" ibland.
Åtminstone av allt gny och alla "fy fan" man fått höra under åren,
på träningarna, i lokalen och på träningslägren. Ett som hedrar
grabbarna är att dom aldrig gav sig, hur jobbigt det än var.

Tydligen satte man en ära i att jag inte skulle knäcka dom. Man skulle fullfölja.
Och det gjorde man!
Den anda som är ett kännetecken för klubben har visat resultat.
Framgångarna har avlöst varandra, vilket nedanstående statistik visar.

Landslagsdebut för HAIK 
" Robban" var den som skulle bli klubbens förste landslagsbrottare. Det var
en något stolt Leif Sjöberg som kunde meddela, att "Robban" skulle vara
med i Junior NM och Junior EM. Året var 1975.

Gordon och jag tog vårar fruar med och bilade över Uleåborg för att övervara
tävlingen. Jag hade aldrig tidigare varit i Finland, och blev smått förälskad
i detta vackra land.
Detta är en av anledningarna till träningslägren, som vi haft i Åbo hos
våra brottarvänner i Tuurun Toverit. En fin kontakt, som vi fortfarande
upprätthåller.

En härlig tid
Oavsett, om jag varit beroende av något brottargift eller ej, så har det varit
ibland lite jobbiga, men stimulerande roliga år.
Jag har fått massor av personliga vänner inte bara i Sverige utan även runt om i
Europa. Även brottare och föräldrar, som jag troligen aldrig skulle träffat har
jag nu fått till mina vänner! Alla härliga minne från tävlingar!
Vet ni vem, som i hård konkurrens med FILA-domare från hela Europa
TVÅ DAGAR I RAD blev utsedd till BÄSTE DOMARE, i Utrechts
Påskturnering?

Jag vet svaret: - LEIF SJÖBERG!
Det är sådana roliga minnen man erinrar sig och förhoppningsvis kommer att göra
när man blir äldre och ännu gaggigare. Som jag sa i inledningen. Jag visste
inte vad framtiden hade att erbjuda när vi bildade Hisingens AIK. Nu vet jag
bättre. -Det var det mest underbara, som kunde hända mig!

En härlig stimulerande tid, som jag inte skulle vilja vara utan.


TRE HAIK-PROFILER    UPP
av Lars Magnusson

LEIF SJÖBERG
Leif var den första person jag kom i kontakt med i Hisingens AIK.
Via tips från en arbetskamrat, tidigare aktiv i Mölndals BK, om att brottning
var en fin idrott för min grabb, ringde jag upp Leif.
Hans svar var kort och koncist, ett adelsmärke för Leif. "Grabben är är
välkommen att komma till lokalen att träna". Som ny i klubben kände man att
Leif hade pondus och, skulle det visa sig, ta tid att komma in på livet. Det
märktes att även de aktiva hade respekt för Leif, men samtidigt klarade han
av att vara kompis med dem. En svår balansgång, som inte alla klarar av.
Med åren lärde jag mig känna Leif väl och blev god vän med honom.
Att Leif är en man med massor av "hyss" för sig. lär väl de flesta känna till
inom HAIK, inte minst de som fyllt jämna år. Naturligtvis har även jag råkat
ut för detta!

Vid en loppmarknad i början på 80-talet bad Leif mig att öppna dörren klockan
tio då det var dags att släppa in besökarna, som köade utanför.
Sagt och gjort! Ovetande om tidigare dylika arrangemang visste jag inte om vad
som väntade. Jag gjorde som Leif bett mig om.
När jag vred om låset flög dörrarna upp med sådan fart att jag, genom att i
sista stund kasta mig åt sidan, lyckades rädda mig från att bli nertrampad av den
framvällande folkmassan. En bit längre bort, i säkerhet, stod Leif med ett stort
leende över ansiktet, han visste vad som skulle hända.
Få är de som haft en sådan betydelse för en klubb som Leif Sjöberg, med facit
i hand kan vi idag konstatera detta. Hans arbete har uppmärksammats av fler,
vilket det finns bevis på hemma i lägenheten i Biskopsgården.
Bl.a. har Lions, GDIF, Sten Magnussons minnesfond visat Leif sin uppskattning
för vad han åstadkommit inom idrotten.
I en obruten rad av år, sedan 1967 har Leif tillhört Hisingens AIK:s styrelse,
mestadels som ordförande. Domarrollen och tränarsysslan har han dock med
all rätt lagt ner numera efter många års arbete.
Leif, som var med och bildade Hisingens AIK kan vara stolt över det han varit
med om att åstadkomma. Vi står på en stabil grund inför framtiden, vilket vi
kan tacka våra pionjärer för.

LARS ABRAHAMSSON  
Lars Abrahamsson, en av Hisingens AIK:s grundare, har stor del i att klubben
efter 25 år tillhör en av landets bäst skötta brottarklubbar med goda framtids-
utsikter.

Mitt första samtal med Lars utspann sig på en gymnastiksbänk i träningslokalen,
dit Lasse kom och slog sig ner bland oss brottningsintresserade föräldrar.
Efter en tid vågade jag mig in på kontoret. En plats som tillhörde Lasses
domäner och dit man inte gav sig utan klartecken.
Ovanstående skedde i slutet av sjuttiotalet, och att Lasse var en betydande man i
Hisingens AIK förstod man av de aktivas stora aktning för honom.
Genom åren har Lasse och jag blivit goda vänner. Inte minst av att vi efter en
tid kom att få en gemensam arbetsplats, Arendalsvarvet.
Lasse har en lång och gedigen bakgrund som brottare och ledare. Mycket av
detta, om inte allt saknade jag som brottningsintresserad förälder. Jag
entusiasmerades av Lasse, som gav mig den första lärdomen om den för mig
främmande sporten, brottning.

Sedan 1967 har "Abris", som Lasse kallas i kamratkretsar, varit ett tungt namn
i Göteborgs Brottningsförbund, med erfarenhet från såväl EM- som VM- och
SM-arrangemang. Kommande år (1993) arrangerar GBF Senior-SM i Göteborg.
Lasse med sina tidigare erfarenheter är en stor tillgång för arrangörerna. Sin
aktiva brottartid tillhörde Lasse Nylöse ABK. Sedan HAIK:s bildande har han
tillhört styrelsen under 22 år, för att avgå 1990.
Vid detta tillfälle valdes Lars Abrahamsson av ett enhälligt årsmöte till
Hisingens AIK:s första Hedersledamot.

Efter att nu har varvat ner sin verksamhet i HAIK har Lasse fått mera tid att utöva
sina två övriga hobbies, fiske och tjurfäktning. Fisket sker oftast på den vackert
belägna Strandön utanför Ljungskile, där han i lugn och ro väntar på öringens hugg.
Intresset för tjurfäktning har gett honom en stor umgängeskrets som årligen
träffas i Spanien och Sverige.
Det är med stolthet Lasse kan se tillbaka på det han varit med om att skapa,
HISINGENS AIK.

RAIMO HÖYNÄ  
Min första kontakt med Raimo var vid en av HAIK:s årliga avslutningar.
När jag anlände till lokalen, stod en mängd förväntansfulla grabbar samlade
framför anslagstavlan i väntan på någons ankomst.
Denne någon visade sig senare vara Raimo.
Då jag vid den tiden inte kände Raimo, var jag frågande inför alla grabbars
intresse för denna person. Frågan besvarades, då en sen och jäktad Raimo
anlände till lokalen. Han satte upp en statistiklista, där alla grabbars matcher
och placeringar under säsongen noterats. Det var denna lista alla hade
väntat på.

Utöver ansvaret för klubbens statistikföring har Raimo varit en flitig fotograf,
vilket avspeglar sig i vår fotodokumentation. Han var även pressansvarig
fram till 1985.
Raimo som hade god kontakt med stadsdelstidningens journalist Peter
Lindkvist, fick så gott som varje vecka in något om klubben. Som svar på
arga insändare skrev Peter: "Utrymme ges till den som serverar oss material
och intressant sådant".
Även med GP Nordvästs Hugo Johansson hade Raimo en fin kontakt och
även där fick HAIK en fin respons.

Leif "Loket" Olsson hade tydligen också upptäckt Hisingens AIK:s existens,
troligen på grund av uppmärksamheten i pressen. En dag ringde han och ville
göra ett reportage i lokala sporten. Raimo ställde upp och det blev en lång
intervju med Hisingens AIK.
Det är helt klart att uppmärksamheten från massmedia betyder mycket,
framförallt vid nyrekryteringen, det hade Raimo klart för sig. Vi fortsätter
nu i samma anda att serva massmedia med material, som dessa tacksamt
tar emot.

Raimos viktigaste roll inom brottningssporten har dock skett inom Göteborgs
Brottningsförbund. Vid mitt tillträde i GBF var min önskan att Raimo skulle
återinträda i förbundet, som han lämnat två år tidigare.
Under denna tid hade ungdomskommittén avsomnat totalt, förhoppningen var
att han skulle få igång verksamheten igen.
Vid GBF:s årsmöte valdes Raimo in som ordförande, och fick åter igång
stadslagsverksamheten. Det visade sig också, som jag hoppats, att Raimo
skulle bli min viktigaste samarbetspartner vid de årliga iDAG-brottningarna,
som administrativt pågår i fem månader, vilket nog inte så många vet.

I rollen som ordförande i ungdomskommittén har Raimo haft ett stort antal
arrangemang på Nordstadstorget, som stadsmatcher uppvisningar, revyer m.m.
Dessa tillställningar har publikt varit mycket uppskattade.

Hisingens AIK:s första klubbmästare 10 dec 1968
26 kg Bo Andersson
28 kg Sven-Erik Ask
30 kg Jörgen Nilsson
34 kg Stefan Beausang
37 kg Ingemar Adolfsson
52 kg Ulf Bohlin

HAIK-STÖDET    UPP   
HAIK-stödet, som bildades 1975, är en skapelse av två föräldrapar, Gunvor
och Gösta Särnblom samt Gunn och Åke Andersson.
Tanken var att hjälpa HAIK, ekonomiskt och praktiskt i den mån det var möjligt.
Under åren har det blivit mycket av den varan. Fortfarande fungerar stödet
med sin verksamhet. vid tävlingar hjälper man till med servering, lottförsäljning
städning m.m. 

Loppmarknader ordnas, där man säljer prylar som under året insamlats i bostads-
området. Behållningen går oavkortat till moderföreningen i form av kontanta bidrag
eller inköp av material.
Förutom grundarna har många under åren ställt upp och gjort massor av
arbete för stödet och HAIK. 
Första tio åren vill man gärna nämna personer som Ella och Uno
Kvarnström, Ria Karlsson, Gunilla Furublad, Agneta och Harry Blackås. Pirko och
Eero Säyläs, liksom Karl-Otto Olsson. Alla har inte tillhört stödets styrelse, men
skall ändå ihågkommas på allt arbete de utfört, speciellt i samband med
loppmarknaderna.

NY STYRELSE
1983 övertog Lars Magnusson ordförandeskapet och en i stora delar helt ny styrelse bildades Denna styrelse hade under senaste tio åren fortsatt att
arbeta under samma anda som tidigare årgångar.
.   
Även här finns några som bör nämnas för sin ambition och av sitt intresse för att
alltid ställa upp för stödet.
Förutom Lasse så är hustrun Berit en stor tillgång. Gullis och Göran Arnoldsson  
och Sonja Gunnarsdotter är andra namn som man förknippar med HAIK-stödet.

Under senare år har bl.a Anette Folk, Eva Lillehagen, Lotta Jervhäll, 
Lilian Andersson fortsatt det viktiga arbete med att hålla HAIK-stödet
levande.

Lägergårdar  UPP
Föreningen Föreningen Orrevik är en paraplyorganisation för 6 olika 
ideella föreningar, varav Hisingens AIK är en av dessa föreningar,med säte
i Göteborg.

Orrevik är en nedlagd barnkoloni som ligger på Bokenäset, strax efter
Orust tio mil norr om Göteborg, som 1992 tog över för att drivas i ideell regi.
Huset är 500 kvm stort, där finns 50 bäddar. Tillgång till ett stort antal
motor- och segelbåtar finns till förfogande.

Syfte och mål med föreningens verksamhet är att ge barn, ungdomar och
föräldrar rekreationsmöjligheter i en drogfri miljö till rimliga priser. Att skapa 
ett lägercentrum, kursgård för olika föreningar och andra grupper.
Eftersom det är svårt för oss att nå den målgrupp som är i bäst behov av att få
komma upp till Orrevik, satsade vi på olika projektarbeten tillsammans med
Ungdomens Hus, ungdomsgårdar och olika föreningar.

I vår förening finns en ambition att söka förbättra ungdomars livssituation
på olika sätt. Vi vill nå de ungdomar som lever i "riskzonen" till kriminalitet,
drogberoende eller som genom ett destruktivt beteende lätt tar till våld,
ofta med rasistiska förtecken.

Våra syften är

  • Att stärka självkänslan och se sig själv i relation till andra ger styrka
    att bryta ett destruktivt mönster.
  • Att göra ungdomar medvetna om att kunskap, hänsyn och gemenskap
    ger styrka att motstå ett negativt tryck från omgivningen.
  • Att ungdomarna själva skall ta tag i sina liv, förändra sitt beteende och
    ta kamp för sin egen och andra ungdomars framtid.

Våra mål är

  • Att ungdomarna tillgodogör sig kunskaperna de får under vistelsen på Orreviks lägergård.
  • Att ungdomarna ser sig själva som resurser och får en positivare bild
    av samhället, skolan och föräldrarna.
  • Att de nya kunskaperna omsätts till konstruktiva lösningar som
    stödresurser och hjälpare till utsatta kamrater.

Vi var på god väg att nå våra utsatta mål, då ett flertal styrelseledamöter och föreningar drog sig ur samarbetet, vilket gav till resultat att Hisingens AIK
stod ensamma.
Detta gjorde det omöjligt att fortsätta verksamheten på Orrevik, som tvingades
lägga ner vid årsskiftet 1998-1999.

De anställda som hade lagt ner ett jättearbete, tvingas sluta, vilket var mycket
hårt för dessa, då de inte hade minskade ambitioner för att utveckla Orrevik.

Vi fick ett mycket fint ekonomiskt stöd från Biskopsgårdens SDF och
Lundby SDF, anledningen till nedläggningen var alltså inte för en gång
skull, dålig ekonomi.

Granåsdamm är en fritidsstuga som tidigare disponerats av Föreningen
Granåsdamm. Våren 1999 tog Hisingens AIK över ansvaret för anläggningen.
Huset är byggt i början av 1900 och ligger i Stannum i utkanten av Vättlefjäll.
10 minuters gångväg från stugan ligger Stora Lövsjön, lämplig för bad och
kanoting. Anläggningen ligger 1 km söder om Gråbo, med bussförbindelse
med Göteborg.

Huset rymmer 25 sovplatser (max), ett välutrustat kök och storstuga med
öppen spis. Duschar (2st.) och T.C (3st.) finns i en separat byggnad strax
intill huset. Det finns en bollplan i anslutning till huset, ett antal kanoter och 
roddbåtar finns till förfogande för upptäcktsfärder i de vackra omgivningarna
kring Stora Lövsjön. Sjön inbjuder även till bad och fiske.

Matrummet har plats för 18-20 personer, köket 7-8 platser..
Matrummet är lämpligt för lektioner och grupparbete.

Hisingens AIK:s ambitioner är att bygga in toaletter och duschar i bonings-
huset för att kunna utnyttja anläggningen optimalt, året runt.
Vi kommer även att handikappsanpassa nedre planet, bygga en altan och
utöka antalet sängplatser från 22 till 30, detta för att anpassa oss till
skolans behov.

PROJEKTARBETEN     UPP
 Med våra projekt har vi önskat ge fler boende i Biskopsgården en chans 
att deltaga i vår förening vilket vi tror oss ha lyckats med, om inte annat 
ser vi det på tillströmningen av medlemmar.

Starten blev 1985 då vi påbörjade ett projektarbete, initierat av Social-
departementet, på temat att intrigera invandrare i samhället.
Resultatet blev en framgång, efter vissa inledningssvårigheter, till stor 
del beroende på kulturskillnader. Vi besökte bl.a. invandrarradion "Mehreba" 
där vi diskuterade vårt projekt i direktsändning och bodde hos en turkisk familj 
i Rinkeby, samt besökte också ett antal invandrarföreningar för gemensamt 
tankeutbyte.

Idag har vi tränare med turkisk bakgrund, som började i Hisingens AIK vid
6-årsåldern. Deras barn, är nu med i vår verksamhet, liksom många fler 
barn av olika nationaliteter.

Samarbete för vårt Biskopsgården, kallades det projekt vi genomförde
mellan 1990 och 1993. Projektet var initierat av Civildepartementet.
Antalet medlemmar har vuxit betydligt under våra olika projektarbeten, 
speciellt, under detta projekt. F.n. är vi c:a 563 medlemmar, varav brottningen
består av 297 medlemmar.

Medlemsantalet är fördelat på brottning-, idrottskola-, SIA-, disco-, workout-, 
styrke-, samt en boulesektion, varav de fyra sistnämnda nytillkomna skapelser 
genom projektarbetet. Utöver detta har vi nu ansvaret för lägergården
Granåsdamm samt var delaktiga i den nu nedlagda Lägergården Orrevik.

Det är glädjande att våra projektarbeten har uppmärksammats på fler håll, bl.a.
fick vi 1993 LO-stipendiet "väl utfört arbete mot våld och rasism i samhället".
1999 mottog vi under GT-brottningarna, Folksams stipendie för "ett brett
socialt arbete".

 
Placeringar i serien    UPP

År Division Plac.
1977-1978 Div 2 Götaland 2
1978-1979 Div 2 Götaland 3
1979-1980 Elitserien 5
1980-1981 Div 1 Götaland 1
1981-1982 Elitserien 9
1982-1983 Div 1 Götaland 1
1983-1984 Div 1 Götaland 2
1984-1985 Div 1 Götaland 2
1985-1986 Div 1 Götaland 5
1986-1987 Div 1 Götaland 4
1987-1988 Div 1 Götaland 8
1988-1989 Div 2 Götaland 3
1989-1990 Div 1 Götaland 4
1990-1991 Div 1 Götaland 6
1991-1992 Div 2 Götaland 4
1992-1993 Div 1 Götaland 4
1993 Div 3, Väster 1

SENIORFYRSTAD        UPP

År A-LAG Plac.
1977-1978 Grupp F 1
1978-1979 Grupp E 1
1979-1980 Grupp D 2
1980-1981 Grupp D 2
1981-1982 Grupp C 2
1982-1983 Grupp C 1
1983-1984 Grupp B 3
1984-1985 Grupp C 2
1985-1986 Grupp C 4
1986-1987 Grupp D 3
1987-1988 Grupp D 3
1988-1989 Grupp E 1
1989-1990 Grupp D 4
1990-1991 Grupp E 3
1991-1992 Grupp E 4
1992-1993 Grupp F

1

1993-1994 Grupp E

   2   

1994-1995 Grupp E

1

1995-1996 Grupp D

1

     
År B-LAG Plac.
1982-1983 Grupp G 2
1983-1984 Grupp G 1
1984-1985 Grupp F 1
1985-1986 Grupp G 1
1986-1987 Grupp F 2
1987-1988 Grupp D 3
1988-1989 Grupp E 1

POJKFYRSTAD    UPP

A-lag Grupp Plac. B-lag Grupp Plac.
1977-1978

B 

1 

     
1978-1979

A 

4 

     
1979-1980

B 

2 

     
1980-1981

B 

2 

     
1981-1982

B 

2 

     
1983-1984

B 

4 

     
1984-1985

C 

1 

1984-1985

D 

2 

1985-1986

B 

1 

1985-1986

D 

2 

1986-1987

A 

1 

1986-1987

D 

3 

1987-1988

A 

1 

1987-1988

D 

2 

1988-1989

Arr. 

ej

     
1989-1990

A 

4 

1989-1990

D 

2 

1990-1991

B 

1 

     
1991-1992

A 

2 

     
1992-1993

A 

3 

     
1993-1994

B 

2 

     
1994-1995

B 

1 

     
1995-1996

A 

4 

     
1996-1997 Deltog   EJ      
1997-1998

C

4 

     
1998-1999

C

1

     

POJKSERIEN, Göteborg     UPP

År Plac
1988-1989 2
1989-1990 1
1990-1991 2
1991-1992 1
1992-1993 1
1993-1994 2
1994-1995 4
1995-1996 3
1996-1997 1
1997-1998 2
1998-1999 2

ANTAL PLACERINGAR 1967-1999 1/5   UPP

Namn 1:a 2:a 3:a Totalt
Lars Kvarnström 71 34 27 132
Glenn Lindström 71 44 8 123
Hans Höynä 59 37 12 108
Harri Nieminen 77 10 8 95
Suayip Unsal 69 8 18 95
Robert Hedström  55 28 9 92
Dan Peterson 42 22 21 83
Leif Kvarnström 45 21 6 72
Michael Bjerlemo 38 15 18 71
Jukka Räihä 27 23 20 70
Leif Hedström 21 25 24 70
Jari Högnedahl 29 30 9 68
Örjan Andersson 28 19 20 68
Rikard Furublad 23 21 23 67
Torgny Söderström 25 12 24 66
Dannie Elofsson 40 11 11 62
Stellan Eriksson 15 27 12 54
Lars Bengtsson 14 24 16 54
Conny Magnusson 15 20 17 52
Bülent Solmaz 29 8 10 47
Daniel Bjerlemo 15 16 8 39
Kubilay Özen 15 14 8 37
Ronny Särnblom 26 7 1 34
Ufuk Sen 20 8 6 34
Nicklas Möller 11 10 13 34
Marko Hakala 9 17 8 34
Jörgen Nilsson 11 13 9 33
Johan Amnäs 11 11 11 33
Lars Arnoldsson 8 14 11 33
Adam Jervhäll 23 7 3

33

Umit Sen 15 8 9 32
Serkan Erdal 23 3 5 31
Dennis Thorstensson 10 12 8 30
Thomas Sundbäck 13 8 8 29
Benny Eriksson 9 9 11 29
Jörgen Höynä 8 8 13 29
Dick Jansson 2 14 13 29
Bo Andersson 11 9 8 28
Joakim Furublad 4 12 11 27
Ömer Özen 6 15 4 25
Per-Arash Akbarpour 20 3 2 25
Torbjörn Andersson 8 11 4 23
Özkan Erdal 8 5 10 23
Ruben Nilsson 5 11 7 23
Patrik Lilja 7 9 5 21
Niklas Folk 12 6 3 21
Cemil Patat 12 6 3 21

Tjejerna kommer  UPP

Hisingens AIK var tidigt igång med "tjejbrottning", 1990
började tjejerna att komma till vår lokal för att träna brottning.

1992 arrangerade vi för första gången ESAB-brottningarna, en
tävling enbart för tjejer.
1993 arrangerade vi tjejernas Riksmästerskap, en föregångare
till nuvarande Svenska Mästerskap samt en landskamp mellan
Norge och Sverige på Nordstadstorget.

Redan från början fick vi stora framgångar på tjejsidan, främst
genom Anna Lilja och Beata Ericsson som vann både nationella och
internationella
tävlingar. Anna Lilja fick även ta på sig landslagsdräkten
vid tävling i Frankrike
, där hon kom på en fin andra plats.
 
Flera av våra tjejer slutade åren 95-96, varför vi beslöt att uppvakta
Biskopsgårdens skolor med en förfrågan om brottningsuppvisning på
på gympatimmarna, vilket mottogs mycket positivt av de skolor
vi besökte.

Detta gav till resultat att vi inom kort hade ett större antal aktiva tjejer,
än någon gång tidigare. Framgångarna lär inte vänta på sig, då vi 
1998 fick två andraplaceringar på GT-brottningarna, detta genom Josefine
Zackrisson och Cathrine Ericsson.
Vid SM-brottningarna i Sandviken 1999, fick vi våra hittills främsta placeringar,
genom Pernilla Ericsson som blev Svensk Mästare och tvillingssystern
Cathrine blev silvermedaljör.

År 2000 kommer Hisingens AIK att arrangera SM för Damer och KvU, en
tävling vi ser framåt att arrangera.


MÄSTERSKAP FÖR  FLICKOR

Namn

Riks-
mäst.

Danska Mäst.

SM
KvU

Anna Lilja 1,2 1
Beata Eriksson 2,1    
Rebecca Carén 3  
Pernilla Ericsson     1
Cathrine Ericsson     2

RESULTAT SM       UPP
      
Följande placeringar har nåtts av klubbens brottare vid SM: 

 

Namn

USM
Fri

USM
Grek

JSM
Fri

JSM
Grek

SM
Grek

SM
Fri

Lars Bengtsson 1   3,4 2,2    
Ronny Särnblom 1,3 1 6      
Robert Hedström 1 3 6 2,4    
Leif Kvarnström 4   6 4,4    
Lars Kvarnström 1,3,4,5 2,5 1,2,4 2,4,5    
Dennis Thortsensson 3 3 2 2    
Jörgen Höynä 4          
Glenn Lindström 1,2,5   2,5,6 6    
Hans Höynä 4,4,5,6, 4,5        
Jari Högnedahl 6          
Rikard Furublad 6 3 6      
Harri Nieminen 1,3,3,6 2,3,3        
Dan Peterson 2,3          
Leif Hedström     6      
Torbjörn Andersson     4,5      
Rikard Schmidt     4      
Johan Amnäs 6 6     5  
Örjan Andersson 3          
Stefan Malmsten       6    
Suayip Unsal 1,1 4 2,2 1,1 5  
Conny Magnusson 2 4        
Stellan Eriksson       4    
Magnus Lilja 4          
Joakim Furublad           3
Daniel Bjerlemo       4 3  
Serkan Erdal 1          
Christian Jonsson 4   3      
Charles Rydén 1 3        

 

 

ANTAL MATCHER 1967-1999 (1/5)    UPP

Lars Kvarnström  1111
Glenn Lindström 1000
Torgny   Söderström 866
Robert Hedström 843
Hans Höynä 804
Jukka Räihä 742
Leif Hedström 649
Jari Högnedahl 610
Leif Kvarnström 582
Harri Nieminen 571
Rickard Furublad 560
Dan Peterson 542
Örjan Andersson 509
Stefan Söderström 482
Suayip Unsal 424
Michael Bjerlemo 407
Stellan Eriksson 405
Lars Bengtsson 388
Daniel Bjerlemo 388
Bo Andersson 388
Dick Jansson 380
Jörgen Höynä 371
Nicklas Möller 338
Serkan Erdal 327
Dannie Elofsson  326
Lars Arnoldsson 323
Umit Sen 320
Jörgen Nilsson 310
Torbjörn Andersson 308
Joakim Furublad 308
Johan Amnäs 278
Marko Hakala 270
Ulf Bohlin 268
Ronny Särnblom 266
Ufuk Sen 263
Joakim Furublad 262
Conny Magnusson 254
Thomas Sundbäck 236
Jari Säyläs 234
Mats Andersson 226
Ömer Özen 211
Bülent Solmaz 209
Kubilay Özen 208

Antal matcher 1967-1999, 31 maj

S:a matcher Vunna Oavgj. Förlorade 1:a 2:a 3:a

32648

17580

48

15020 1708 1251 921

 

 

 

 

 









 

   


 

 

Webmaster: Ruben Nilsson